Vi vill göra det så lätt som möjligt för våra deltagare på lajvet och därför hittar du här en guide, som enkelt och kortfattat tar upp allt du behöver känna till för att hänga med i händelserna under Rötmånad! Det kan till fördel också användas som en hjälp då du klurar på din roll. Har du frågor eller upplever något i guiden som svårförståeligt, tveka inte att höra av dig! Skicka ett mail till postrigor.mortis@gmail.com

 

Vad handlar Rötmånad om egentligen?

Lajvet utspelar sig år 1890 i norra Swerige. Ett alternativt 1800-tal, där vi låtit oss inspireras av vårt egna 1890 men tagit bort/förändrat/lagt till saker och ting för att det ska passa bättre. Platsen för handlingen är Galstrand, ett samhälle som för inte så länge sedan kunde kallas By, och som nu börjar växa mot Stad. Det är för många en positiv utveckling med fler arbetsmöjligheter, mer välstånd och större trygghet, medan det för andra innebär arbetsslaveri, en otrygghet i trygga traditioner och rutiner som lämnas och ett samhälle där individen bara blir en pusselbit i utvecklingen som håller på att ske.

 

Galstrands framtid har sett väldigt ljus ut under några år tack vare Edenbjörk och hennes fabrik som tillverkar Vitterfällor. Vitterfällorna används framförallt i städer där en rädsla för det Osynliga, och framförallt Vitterfolken ökar då man tappar sina rötter och traditioner från landsbygden. Folk som tidigare levt i något slags samförstånd med det Osynliga ser det nu som något obehagligt, otäckt och en fara för allmänheten coh den industriella utvecklingen.

 

Detta är alltså det som ligger i bakgrunden för helgen då lajvet utspelar sig. Den Konungeliga Bröhllopsdagen ska firas i hela riket, och såklart även i Galtstrand! Hela arrangemanget är sponsrat av fabriksägare Heliadora Edenbjörk och alla är välkomna att delta i festligheterna.

 

När folk från landsbygden och staden ska samlas tar man tillfället i akt att hålla en offentlig avrättning för att ge samlade arbetare en uppbyggelig upplevelse då en arbetarrörelse har börjat växa i landet. Ännu har den inte nått Galtstrand och därför har konungahuset själv begärt denna avrättning, för att kunna via hur det går om en arbetare inte vet sin plats och dessutom brukar dödligt våld mot medmänniskor. Därefter följer auktion, tävlingar, lotteri, dans, picknick och det ryktas även om ett bröhllop som ska hållas!

 

Men kanske är denna festliga helg framförallt ett sätt för människor att för en stund glömma bort rykten och olycksbådande viskningar om Rötan. Sjukdomen, förbannelsen, ja vad det nu än är som sägs ska börja dra fram genom städer och landsbygd likt den pest det är, som ett straff för de Vitterfällor som får Galtstrand att växa och frodas. De äldre säger att Rötkalven som föddes i Sjöboda är ett omen som inte går att bortförklara.

 

Är det rätt att några roffar åt sig vinster som kommer av mångas slit? Är det rätt att skapa trygghet genom att fjättra och jaga bort det Osynliga, att lämna de gamla sederna? Och är Rötan verkligen på intågande, eller är den till och med redan här…

 

Viktiga händelser

Det finns några viktiga händelser som du bör känna till inför lajvet. Händelser som inträffat någon tid innan den festliga helgen, och som på olika vis kommer vara centrala för olika roller.

 

Rötan 1816 – det var året då Rötan fick fäste i norden. Man pratade om Rötmånaden men det varade långt mer än en månad, en stor del av 1816 var ett tragiskt år för många familjer. Grödor och boskap ruttnade, människor insjuknade och dog eller tappade förståndet. Ingen vet riktigt vad som föranledde Rötmånaden, men det sägs att det förutsågs av vise folk flera år innan. Sedan dess har mindre perioder av Röta dragit förbi, men om dem talar man inte som man talar om 1816. Med dämpade röster och rädsla i blicken.

 

Brädgårdsbranden 1883 – Innan Vitterfabriken startade i Galtstrand fanns där ett större sågverk som var ganska så framgångsrikt. Men 1883 startade en brand av okänd anledning i brädgården. Branden blev allvarlig och gjorde att sågverket gick i konkurs. Många arbetare stod plötsligt sysslolösa. Snabbt började rykten spridas att någon från Sjöboda By, den närmaste byn intill Galstrand, hade anlagt branden på grund av avundsjuka. Man menade att Sjöboda By skulle ha varit svartsjuk över Galtstrands ekonomiska tillväxt. Sjöboda By å andra sidan, kände sig sviken efter allt arbete som lades ner av byborna för att hjälpa innevånarna i Galtstrand under och direkt efter branden. Brädgårdsbranden blev med andra ord något som slutgiltigt skiljde Galtstrand och Sjöboda By åt i en pyrande osämja, där folk på båda sidor knyter näven i fickan.

 

Vitterfabriken öppnar 1885 – Heliadora Edenbjörk fick patent på sin vitterfälla och köpte samma år det gamla sågverket. De första arbetarna fick arbete och det började äntligen kännas lättare för innevånarna i Galtstrand. Nu såg man ljust på framtiden och få yttrade några onda eller varnande ord om Vitterfällorna i staden. Utanför staden däremot började genast en diskussion om huruvida det var moraliskt rätt att fjättra Vittror på det här viset och om man verkligen borde tjäna på saken.

 

Lappmarks-Gaisas och Stenstasgruvan 1886 – i nordligaste Swerige har Lappmarks-Gaisa, agitatorn, sitt första möte med gruvarbetare i Stenstasgruvan. Ett möte som slutade i stora protester mot arbetarnas förhållanden i gruvan, lön och allmänna leverne. Protesterna var till en början fredliga men då det började utmynna i strejk tog gruvägarna i med hårdhandskarna. Våld utbröt och åtta människor dödades, fem av dem var gruvarbetare. Det skrev en hel del om det hela, men i Galtstrand blev man förskonad som man då såg det, både från Lappmarks-Gaisas agitationer, och upprorsstämning då fabriken var så ny och många ännu ansåg det enbart som gott för människor och den växande staden. Men givetvis gjorde händelserna med gruvarbetarna att både Lappmarks-Gaisa gjorde sig ett namn, samt att man började samtala om arbetarnas tillvaro på andra ställen i landet. Just denna händelse gjorde också att Lappmarks-Gaisa började hålla sina agitationer med dold identitet och på mer undangömda platser.

 

Nykterhetsrörelsen får fäste i Galtstrand 1888 – Några år tidigare började man från statligt håll att bekymra sig över “swenskens okontrollerade intagande av rusdrycker”. Det ansågs skada produktivitet på arbetet, säkerhet och själva familjelivet. Flera små sällskap började formas i en nykterhetsrörelse som snabbt växer sig större och sprids runtom i Swerige. 1888 bildas Galtstrand mot Ruset, en nykterhetsförening som försöker uppmuntra och uppmana folket till ett nyktert leverne. Rusdrycker är inte förbjudna enligt Swensk lag, men det ryktas om att det inom något år kommer ett sådant lagförslag som mest troligt också kommer godkännas. Tillsvidare försöker man skapa utrymmen i samhället som ska vara fria från rusdrycker eller där man i alla fall inte uppmuntras att dricka. Denna fråga är något som delar Galtstrand i för och emot, där ungefär lika många anser att nykterhetsrörelsen behövs eller att nykterhetsrörelsen och staten gått för långt i att kontrollera människors sätt att leva.

 

Fabriksmördaren, våren1890 – Under senvintern 1890 mördas Anna Paltto, förman på fabriken i Galtstrand, tillhörande arbetslag 4 på Tillverkningsavdelningen. Mördaren är Ingar Räv, en arbetare som står under Anna Paltto. Ingar pekas ut av flera medarbetare som skyldig efter att ha pratat i starka ordalag om ilska mot Paltto under en tid innan mordet. I rättegång några veckor senare har man inga tydliga bevis på att det är Ingar, men heller ingen bevisning som säger säkert att Ingar är oskyldig. Tillslist tillkallas en Eljest som kan se sådant som varit och sådant som komma skall. Eljest Johanni vittna då om att Ingar Räv är skyldig till mordet. Domen blir avrättning genom hängning och ganska kort efter tillkännagörandet säger kungahuset självt att avrättningen ska bli offentlig och utföras i anslutning till festligheterna. Att en Eljest fick bli den sista vikten i vågskålen för domen mot Ingar Räv har det talats och skrivits mycket om, där några finner det bedrövligt att man litar så starkt till Eljest Johannis ord, medan andra anser det vara rätt och riktigt. Aldrig tidigare har detta förekommit på det här sättet. Inga har hela tiden bedyrat sin oskuld och sagt att hon aldrig skulle göra en fluga förnär, att detta enbart är för att statuera ett exemel till andra arbetare som eventuellt är intresserad av den växande arbetarrörelsen. Lappmarks-Gaisa, agitatorn som rest runt i landet och eldat upp arbetare av olika slag, har givetvis också använt detta för att visa på fabriksägares och borgarnas behandling av “den vanliga swensken”. Mordet, domen och hängningen är med andra ord något som upprör de flesta av olika orsaker.

 

Tro och allmänt leverne

Innevånarna i och omkring Galtstrand är i grund och botten enkla personer som vill ha mat på bordet, trygghet för sig själv och familjen och en social samvaro med andra. Men givetvis skiljer det sig mellan olika samhällsklasser samt mellan livet inne i Galtstrand och livet på landet.

 

Grovarbetaren/Fabriksarbetaren

Grovarbetare och fabriksarbetare tillhör den större delen av de som bor och arbetar i Galtstrand. Personer som sliter ihop till mat på bordet. Familjekonstelationerna ser ut på alla olika vis; samkönade eller olikkönade äktenskap, syskon som valt att bo tillsammans eller kollektiv av vänner eller liktänkande. Ofta bor äldre släktingar som är sjuka tillsammans med sina barn för att få hjälp i vardagen, ofta har man många barn som är biologiska eller adopterade, och ofta bor man ganska trångt inne i Galtstrand. Att åtta nio personer delar på tre rum är inget ovanligt.

   Barnen får möjlighet att gå i skola, men behöver barnen arbeta för att hjälpa till med försörjningen är det tillåtet från att barnet är tio år. Många familjer försöker kombinera en viss undervisning med arbete och hjälp hemavid med vardagssysslor för barnen.

   Vardagen handlar till stor del om överlevnad, man arbetar sex dagar i veckan med en dags ledighet, gäller i alla fall för de flesta. Den lediga dagen kan variera på vilken veckodag det infaller beroende på vilken arbetsplats man har. För fabriken i Galstrand är lördagen den lediga dagen då man antingen är hemma med familjen och hittar egen underhållning eller har en sysslodag, eller så beger man sig ut på någon utflykt. Att ta sig ut på landet för picknick eller som vuxen tar sig till en plats för dans och musik brukar vara det vanligaste sättet att roa sig på en ledig dag.

   Vad man tror på och hur man ser till världen beror till stor del vilken bakgrund man har. Har man flyttat in från landsbygden har man ofta en starkt förankrad tro till det Osynliga. Exakt vad och hur man tror där beror lite på, en del tror mer på väsen såsom vättar och troll än naturandar och spöken. Eller vise versa. Magi är något allmänt vedertaget, ungefär som elektricitet, det är dock inget som var man förstår sig på eller bemästrar, eller ens försöker bemästra. Nej som vanligt folk håller man sig till traditioner och huskurer som man lärt sig från sina föräldrar eller andra personer i sin uppväxt.

   Är man stadsbo, som flyttat in från större stad, då tror man mer på människans intellekt, förmåga och andlighet, följer olika filosofiska inriktningar eller har en blandning av tron på det Osynliga och det mänskliga. Magi ses som antingen något helt naturligt och inget man behöver fundera närmare på, eller som något man vill sträva efter att förstå mer. Det Osynliga blir mer av ett besvär, och anses mer skrock än direkt fakta. Men, gemensamt för alla är att de flesta ändå på någon nivå fruktar det Osynliga eller har stor respekt för det. Även som stadsbo kanske man ber vittrorna flytta på sig innan man kastar ut en hink med slask runt husknutet, till exempel. Vissa traditioner, sätt att göra saker på eller skydda sig mot ont sitter kvar, vare sig man kommer från landsbygden eller större städer.

   Synen på Eljest personer är ofta en ganska praktiskt sådan, där man delar in Eljest personers avvikande förmågor i sådant som är allmäntnyttigt för andra, och sådant som är onödigt eller kanske till och med skadligt för andra. Många familjer som har en Eljest familjemedlem välkomnar in den Eljest i gemenskapen, men det finns de som stöter bort ett Eljest barn eller väljer att placera barnet på barnhem eller ett stattligt sanatorium.

 

Överklass

Överklassen i Galstrand anses man tillhöra om man har ett finare yrke och större ekonomiska resurser. Läkare, advokater, apotekare, vissa lärare, affärsinnehavare osv är sådana som formar överklassen. Familjekonstelationerna ser ut på alla olika vis; samkönade eller olikkönade äktenskap, syskon som valt att bo tillsammans eller små kollektiv av vänner eller liktänkande. Ofta bor äldre släktingar som är sjuka tillsammans med sina barn för att få hjälp i vardagen, har man större ekonomiska möjligheter så anställer man en vårdare. Galtstrand har inget större sjukhus ännu, så det är bara om man har det riktigt välställt som man har möjlighet att skicka en äldre släkting att skötas på sjukhus längre perioder. Barn, biologiska som adopterade går i skola från sex-tretton års ålder, därefter kan de påbörja lärlingskap eller söka sig vidare till specialiserade utbildningar på annan ort, om man har ekonomi för det, hittar en välgörare eller får stipendium. Ofta följer barnen i föräldrarnas fotspår på ett eller annat vis. Familjerna är i regel lite indre i Överklassen, och man bor lite rymligare. I Galtstrand är det inte många som har det så bra att de har mycket tjänstefolk, men någon som arbetar i köket och en barnpassare kan man ofta har råd till om behovet finns.

   Arbetet är hårt även i överklassen men här handlar det framförallt att kunna utföra sitt arbete på ett fullgott vis, och kunna uppvisa rätt framförande på sociala tillställningar. Att bjuda in till och att dyka upp på andras bjudningar är viktigt, det är viktigt att alla i familjen även barnen presterar och strävar efter ett gott anseende. Att skaffa sig vänner på rätt ställen och veta hur man behandlar sina fiender är också en viktigt del av vardagen i överklassen.

   I överklassen tror man ofta på en sak men talar om sådant som anses fint i sociala kretsar. Att helt hänge sig åt landsbygdens gamla folktro och traditioner kring det Osynliga och dess väsen tycker man inte anstår överklassen. Det är mer intellektuellt att tala om människans intellekt och andlighet, om mänskliga framgångar, om mänsklig styrka. Men bakom stängda dörrar har man ändå kvar många gamla traditioner och har på grund av detta en underliggande rädsla inför det Osynliga. Att prata om det öppet gör att man hamnar i dålig dager hos andra i överklassen men att helt lämna gamla traditioner och förhållnngssätt kanske förargar det Osynliga och kommer straffa sig.

   I överklassen försöker man ofta mörka eventuella familjemedlemmar som visar sig vara Eljest. Sätter in dem på sanatorium eller, om det visar sig på barn i ung ålder, adopterar bort barnen i all tysthet och sedan kommer på en ursäkt till varför barnet ej längre finns. Men, det är inte alls ovanligt att man bjuder in en Eljest som har en förmåga som kan vara väldigt nyttig eller spännande som underhållning på bjudningar och liknande. En Eljest kan absolut vara god vän till en familj i Överklassen utan att det är underligt, men man vill aldrig bekänna något släktskap till en Eljest.

 

Landsbygdsbo

Bor man och arbetar på landsbygden anses man vara landsbygdsbo. Här är man alltifrån enkel dräng till storbonde. Runt Galtstrand finns det flera mindre byar, där Sjöboda By är den största. Familjerna är ofta stora, med många släktingar och vänner som delar marker och bostäder, allt för att kunna hålla igång en gård med jordbruk, djurhållning, eller fiskevatten, jaktmarker, renhållning och så vidare. Man har många barn som sällan går i skolan mer än något år, och då ofta lite här och där för att också kunna vara hemma och hjälpa till med försörjningen. De som bor inne i byar och bara har ett hus och en yrkesverksamhet att ta hand om, kan ge barnen större möjlighet till skolgång än familjer som äger mark eller gårdar.

   På landsbygden följer livet till stor del årstiderna, vädret och naturens nycker. Man sår, man skördar, man fiskar när det är säsong, hämtar ner renarna från sommarbetet, jagar när det är tid för det och däremellan försöker man spara på det man har för att överleva. Livet är enkelt på så vis att man vet vad man har att göra och äger det man behöver men inte så mycket mer, och livet är hårt. Kärvt väder och hårt arbete är vad man oftast får. Man arbetar så ofta man måste, vilket inte ger många dagar om året till ledighet.

   Landsbygdsbor tror ofta helt och fullt på det Osynliga lika självklart som man vet att det finns älg i skogen. Naturandar, oknytt, spöken och allt däremellan. Exakt vad man kallar väsen och hur man förhåller sig till dem beror på var man kommer ifrån. Olika delar av Swerige har olika traditioner, antingen någon form av folktro eller samisk tro.

   Eljest är något man antingen inte bryr sig om alls, eller försöker bekämpa. Det beror lite på hur man är Eljest. Det är inte ovanligt att någon Eljest får sätta livet till på grund av anklagelser under en dålig skörd eller då sjukdom härjar bland djuren. En Eljest som kan stämma blod anses som en viktig person i en bygd, men om samma Eljest en dag misslyckats rädda storbondefamiljens äldsta barn eller liknande, kan den Eljest bli anklagad för dödsfallet och straffad eller fördriven från bygden. Eljest som har allmännyttiga förmågor är oftast välkomna och man bryr sig inte så mycket om dem, men då en Eljest misslyckas eller visar sig ha en förmåga som skrämmer eller riskerar att skada blir denne ofta behandlad på ett hårt och känslokallt sätt.

 

Rötan

Det finns mycket att säga om Rötan men det finns lika många obesvarade frågor, som människan nog aldrig kommer få svar på. För att förstå rädslan för Rötan kan vi beskriva den som en Pestsmitta, det dyker upp plötsligt, sprider sig fort och förstör livet för många människor. Ingen förstår exakt hur den sprids, och exakt vad det är. Några klassar den som en smitta, en sjukdom som vandrar mellan människor såväl som djur och växter. Allt levande kan drabbas helt enkelt. 

   Rötan börjar oftast i det man värderar som högst, där man har sin identitet eller stolthet. Växter ruttnar och dör, djuren tappar päls, magrar, sinar på mjölk, eller blir vansinniga och farliga för att slutligen dö, ifall du är bonde och värderar din gård högt och sätter din stolthet i det. Tillslut drabbas man själv också, men först går Rötan på det man värderar, är stolt över, bygger sin identitet på. Hos människor kan det yttra sig på två sätt, antingen genom en visuell röta som sätter sig i huden, där huden blir svart, svampartad, och slutligen börjar falla av, eller som en galenskap som smyger sig på då sinnet och anden ruttnar. Det är framförallt den dolda rötan som sätter sig i sinnet man fruktar. Det finns människor som överlevt rötan i huden, genom amputation eller då rötan inte fått ett så hårt fäste och de sår som blivit har läkt ihop. Rötan i sinnet har ingen människa överlevt med återställt sinne. Galenskapen börjar ofta med en slags virrighet för att sedan ge den drabbade en oförmåga att äta och dricka, sömnen blir störd och man börjar se och höra sådant som andra inte kan se och höra. Några säger att det bara är hallucinationer, andra säger att sinnen förvrids så att man kan se och höra det Osynliga. Det slutar ofta i att personen stänger in sig i sin egen sinnesvärld, bara pratar med sådant som inte finns och har ingen förmåga att kommunicera med människor. Tillslut tynar man bort av svält, eller tar död på sig själv genom oförsiktighet.

Det finns inget säkert bot på Rötan, även om det finns hundratals huskurer och magiska skydd som sägs kunna hjälpa eller förebygga.

Människor är rädda för platser där Rötan härjat en tid och rädda för människor som varit drabbade eller varit släkt med drabbade. Det är ofta som Eljest blir utpekade som en bidragande orsak till Rötans framfart, eller används i försök att stävja den. Förtrycket av Eljest personer blir alltid större under en Rötmånad. Gårdar där hela familjer stukat under i Rötan bränns oftast ner eller stämplas som Obeboelig, och lämnas att förfalla. Städer stänger sina vägar in och ut tills dess Rötan passerat.

 

 

Namn och språkbruk

Det är på modet att ha spännande originella namn blandat med lite vanligare namn. Det är inte alls konstigt att man har tre fyra namn och sedan ett efternamn. Föräldrar försöker ge sina barn tilltalsnamn som ska vara spännande och nya, medan man bakar in släktnamn osv i mellannamnen. Ina Wede har gjort en fantastisk samling av namn från 1800-talet i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten som du kan hämta inspiration ifrån. Listan hittar du HÄR. Vi uppmuntrar även att låta inspiration komma från samiska och finska namn.

 

Språkbruket handlar mycket om till vem man talar till. Hemma i familjen tilltalar man varandra vid namn ofta, oavsett samhällsklass. Men talar man till en bekant eller främling använder man efternamnet och ibland också en eventuell yrkestitel. Ska man tilltala apotekaren exempelvis säger man Apotekare Dalström, och framförallt använder man yrket när man pratar Om någon, för att förtydliga vem man menar.

   Man gör ingen särskilt skillnad på kön i tilltalet, man säger alltså aldrig herr eller fru ens i de mest formella situationer. Man använder heller inget “ni”-ande utan det är namnet man säger även när man står framför personen. Ungefär såhär: En köpare står framför skomakaren för att köpa ett par skor och säger “Om skomakare Hiltunen kan vara så vänlig att ge mig priset på skorna du har där på hyllan!” Det är alltså fullt godkänt att säga “du” i de flesta situationer.

 

Vett och etikett

För att göra det överskådligt och lätt att hitta delar vi in detta i några underkategorier:

• Familjen – i familjen så ska barnen veta sin plats. De äldre har mer rätt att bestämma och styra, eftersom de har erfarenhet. Bor det en äldre släkting i familjen som är vid sina sinnens fulla bruk, som en mormor till exempel, har hon sista ordet i alla beslut och argument, och i de flesta familjer respekteras detta. Men i gengäld förväntas de äldre att värna om och ta hand om de yngre.
• På arbetet – jobbar man på en större arbetsplats ska man respektera auktoriteter såsom chefer, förmän etc. Med sina jämbördiga arbetskamrater kan man skoja och tala till varandra lite hur som helst, men någon som stor ovan i hierarkin ska respekteras. Att man som chef, förman etc ser ner lite på vanliga arbetare och styr med ganska hård hand ses inte som något dåligt alla gånger, det är lite så det är helt enkelt. Vissa styr och andra arbetar. Men alla på en arbetsplats förväntas dyka upp i tid och det är bara bra om man arbetar mer än vad som behövs. Att arbeta över är alltid en fjäder i hatten och att stiga fram och ta på sig besvärliga arbetsuppgifter som kräver mer hör till god arbetsmoral. När man står inför någon över en själv i hierarkin är det god ton att ta av sig eventuell huvudbonad, och att hålla en ödmjuk hållning.
• Sociala tillställningar – när det kommer till sociala tillställningar finns det lite skillnader mellan olika samhällsklasser. Om det är människor som möts i en dansloge för en kväll av musik och dans i den lägre samhällsklassen är det ofta en ganska avslappnad lekfull stämning där man tilltalar vänner på det vis man vill och bekanta och främlingar hälsas på på artigt vis med efternmamn för att sedan övergå till ett mer avslappnat förhållningssät. Något man håller hårt på dock är att om tillställningen anses enbart vara för underhållnings skull diskuterar man inga upprörande ämnen såsom politik och inte heller ställer man besvärande frågor till andra rörande privatliv. I överklassen är det betydligt viktigare hur man bemöter varandra och hur man tilltalar vänner som obekanta. Man håller sig formell, det är enbart i mindre samlingar mellan goda vänner som man frångår formaliteterna. Det uppmuntras att diskutera sådant som är stimulerande för sinnet, såsom politik, nyhetsrapporteringar eller filosofi.
• Rusdrycker – I allmänhet dricker man inte rusdrycker på ett sådant sätt där man uppvisar tecken på berusning, även om detta inte hålls lika hårt på i en lägre samhällsklass. Ute på landsbygden används rusdrycker till mestadels som medicin och inte som en festlig dryck. I överklassen kan ett litet glas vin eller konjak vara fint att bjuda sina gäster på men det får aldrig bli mer än så. Whiskey och öl anses fult och något som hör till arbetarklassen. Överlag dricker man inte mycket i samhället och att drika synligt på platser där det inte anses tillåtet eller önskvärt att dricka rusdrycker är snart också olagligt. En stark nykterhetsrörelse driver på lagar som ska begränsa både tillverkning, import och intagande av rusdrycker, och även om inga sådana lagar finns ännu så är normen att man inte dricker mer än i speciella situationer och absolut inte så att man blir “rusig”.
• Auktoriteter – Man har respekt för auktoritet både i form av tilltal, hur man talar om auktoriteter. Man talar inte illa om chefen på arbetet till exempel, om man inte talar med en vän man verkligen litar på och vågar göra det inför. Man ska inte kritisera sådant man inte förstår sig på, säger man och menar då att de som styr och leder vet vad de gör medan en vanlig arbetare inte förstår sig på sådana saker. Man flyttar sig ur vägen för auktoriteter, och man försöker att visa sitt bästa utförande inför auktoriteter.
• Eljest – för det första anses inte Eljest behöva egna rättigheter då man ser på sådana personer som något mindre värdefullt jämte en “fullständig människa”. Att se ner på Eljest, att tala till dem som man behagar och att behandla dem lite som man vill är det ingen som säger något om. En Eljest brukar ofta inte ens själv få definiera sin plats som Eljest eller människa, om en person anses ha någon slags förmåga som avviker från normen ser människor på personen som Eljest. I text och när man talar om en Eljest säger man ofta just Eljest, och kanske personens tilltalsnamn (sällan efternamn utan då ofta förnamn), för att markera för andra att det är en icke fullständig människa man talar om.
• Sluta avtal/ger löfte – när man sluter ett avtal eller ger någon ett löfte befäster man det med en förbannelse. Förbannelsen är inte magisk i sig, det är mer ett sätt att lägga allvar i det man lovar eller avtalar om. Om två handelspersoner sluter ett avtal mellan varandra lägger man en förbannelse på varandra som kan låta såhär: Handelsperson 1 ”Om du bryter detta avtal kommer dina ögon pickas ut av korpar efter en plågsam ensam död” och handelsperson 2 kan svarar ”Om du bryter detta avtal, må då vittrorna komma och bära med dig till underjorden där du för evigt ska dvala”. Man skakar hand och går sedan vidare.

 Folktro

Folktron varierar beroende på var man kommer ifrån och vilka seder och bruk man lärt sig hemifrån. Du kan använda dig av sådant du vet om folktro i spelet. Men här kommer några allmängiltiga saker kring folktron på Rötmånad:

• Järn skyddar mot det Osynliga, det är i alla fall den allmänna tron. Järn i alla former, men en del anser att järn som smitts i någon slags skyddssymbol ändå har lite större krafter till beskydd än vad en enkel järnspik eller liknande har.
• Tvärtemot-regeln innebär att om man exempelvis har fått sju års otur genom att gå in under en stege, ska man gå baklänges under samma stege för att eventuellt bli av med oturen. Det är ingen garanti, men chansen finns!
• Om man påbörjat något, måste man slutföra det. Om en ceremoni eller ritual påbörjats måste den avslutas. Om man har lockat på vittran i hopp om att få prata med dem, måste man genomföra samtalet ifall vittran dyker upp. Att avbryta något anses vara förödande för personerna som är involverade och kan göra situationen sjufalt värre än den var innan.
• Talet 7 anses vara en magisk siffra, det är bra att involvera det på olika vis om man ska utöva folktro. Sju sorters blommor under kudden för att få drömma om din framtida älskling, 7 varv runt huset om man ska skydda det, sju varv runt stenen ska garnet snurras för att skapa en skyddsamulett åt sig själv osv.

Kläder och utrustning

 

När det gäller kläder går det att tänka på lite olika sätt. Vi delar in det i tre delar:

 

Tyget:
Tänk naturmaterial som linne, ylle och bomull. Det är också okej med blandningar som ser ut att vara linne ylle eller bomull. Det kan komma att bli lite kallt under kvällen, eller vara supervarmt under lajvet, så tänk att ta med något varmt utifall att. Undvik alla material som ser plastiga ut, jeans, glittertyger, krossad sammet. Mönstermässigt funkar storrandigt superbra, liksom enfärgat och blommigt.

Färgerna:
När det gäller färgerna vill vi gärna att du tänker kärvhet och norrländskt, dvs grått, brunt, blått, grönt, beige och svart. Om du vill köra vitt så kanske oblekt istället för kritvitt. Självklart har det att göra med din karaktärs status. I cirkusen kanske färgerna är gladare för att attrahera kunder, och som lite mer välbärgad kanske du har tid att tvätta kläderna mer. Som arbetare kan du också komma undan med lite finare kläder med motivationen att det ju är festival. Generellt sätt är det bra att undvika alla former av neonfärger, men de flesta andra färger fungerar

Stilen:
Vi tänker oss realism med inslag av Steampunk. Det betyder att skjortor, västar, snörliv, byxor, kjolar, förkläden, kortare samt längre jackor är helt okej. Siluetten kan, om en vill göra den mer viktoriansk, vara rak på framsidan (med ex korsett) för att ha en ganska stor del baktill. Det går att göras enkelt med ex en kudde. Korsetter anses generellt vara underplagg och bärs under kläderna.

 

Under Rötmånad är alla kläder könsneutrala och det är lika naturligt för alla, oavsett kön, att bära kjol, skjorta eller byxor.

 

	ALLTID OKEJ	KAN VARA OKEJ	INTE OKEJ
TYGET	Linne, bomull, ylle, läder, naturmaterial	Blandmaterial som ser naturtrogna ut	Tyger som ser ut som plats, jeanstyger, glittertyger, krossad sammet
FÄRGERNA	Svart, grått, brunt, beige, krämfärgat, grönt, blått, lila, rött, oblekt vitt	Kritvitt (beroende på roll), klara och rena färger (beroende på roll)	Neonfärger, självlysande färger,
STILEN Överkropp	Skjorta, väst, snörliv, korsett, förkläde, blus, kort jacka, rock,	Längre jacka, frack/kostym (beroende på roll)	Korsett utanpå kläderna, medeltids/viking-klänningar
STILEN Underkropp	Byxor, hängslen, längre kjolar (ca 10 cm ovanför marken) som antingen kan vara raka eller lite större bak.	Militärens yllebyxor, längre shorts	Pösbyxor, jeans, knektbyxor, korta shorts, kamoflage-militärbyxor
STILEN Övrigt	Höga hattar, baskrar, sjalar, bälten, tunna handskar, fickur, monoklar, huckle, ryggsäck, läderskor, kängor	Goggles, Kugghjul som detaljer, moderna kängor med lite färg	Moderna armbandsur, palestinasjalar, gummistövlar, väldigt färgglada moderna kängor